Inriktning

Enligt E H Erikson och andra utvecklingspsykologiforskare efter honom, ställs vi inför olika viktiga psykosociala utvecklingsteman som är allmänmänskliga och innebär utmaningar vi behöver hantera. För det allra minsta barnet handlar det om trygghet och tillit. Det riktigt lilla barnet är helt beroende av att vuxna tar hand om det, matar och värmer.

Allt eftersom barnet lär sig kontrollera sin kropp, börjar krypa och gå, greppa saker och sedan även prata så handlar de psykosociala utvecklingsuppgifterna om att pröva sin självständighet, att känna att man klarar av saker, att ta initiativ och samspela och att känna en lust och glädje i att lära sig saker.

Under ungdomsåren är det centrala utvecklingstemat identitet vilket till en del hänger samman med den fysiska utveckling som sker under puberteten då vi går från att ha en barnkropp till att få en vuxenkropp. Det motsvaras i den psykologiska utvecklingen av att gå från att vara ett barn som är beroende av vuxna för att kunna överleva, till att skaffa sig en självständighet och kunna ta ansvar för och ta hand om andra. I detta ligger fokus på att stärka sin identitet.

Mycket av tonårstiden ägnas åt att utforska och pröva vem man är och vem man vill vara.  Detta behöver ske i lagom takt för att bli bra; ungdomen behöver kunna ge sig ut på upptäcktsfärd men samtidigt veta och känna att det finns vuxna där som stöttar, stoppar när det behövs och uppmuntrar när det behövs.

Att bli självständig i lagom takt korrelerar enligt forskning med lyckade studieresultat, högre självkänsla, färre depressiva symtom, färre problembeteenden. För en del ungdomar upplevs samhället ”stängt” och omöjligt att få vara en del av och det kan leda till en negativ, anti-social identitetsutveckling.

Ofta har det sin grund i en känsla av utanförskap; att kanske ha särskilda svårigheter i skolan, komma från utsatta områden, ha en familj som lever i utkanten av samhället eller ha förlorat sin familj och sin tillhörighet, eller andra faktorer som gjort att barnet inte kunnat identifiera sig med det goda samhället; det samhälle där vi hjälps åt, delar på ansvaret, är behövda och uppskattade.

På UppDraget HVB stöttar vi våra ungdomar i en positiv identitetsutveckling; vi stimulerar reflektion och funderingar på vem de är, vad de varit med om, vilka de vill vara. Vi betonar vikten av att tiden hos oss ingår i deras livshistoria och vi är intresserade både av var de kommer ifrån och vart de är på väg med sina liv.

Vi arbetar med Nätverkskartor, Livslinje, samverkar med nätverket och strävar efter att öka deras medvetenhet om sig själva; vad de klarar och vad kan behöva träning och hjälp med. Särskilt viktigt är att stimulera prosociala aktiviteter, dvs en aktiv fritid som erbjuder positiva sociala kontakter. För att skapa en god miljö för identitetsutvecklingen gör vi individuella kartläggningar där vi inventerar vilka relationer som varit viktiga förebilder i deras liv, inom vilka områden de har känt sig duktiga och uppskattade och inom vilka områden de ofta blivit kritiserade och nedvärderade.